När vi människor får styra vår egen förändring mår vi bättre

Ett arbets- och tankemönster som bygger in förändringsförmågan i organisationen har behövts de senaste decennierna. Förändringstempot har under denna tid ökat exponentiellt. Det påverkar människors hälsa och verksamheters prestationsförmåga.
Genom att delvis öka kvaliteten i dialogen kring förväntade resultat emellan medarbetare och ledare samt en ökad förmåga att föra en dialog  kring relationer, kan vi börjar arbeta med synergin emellan upplevelsen av arbetsplatsen och människors prestation i den. 
Mötesformat, mallar, modeller och verktyg som systematiskt används på ett bra sätt genom ett mänskligt stöd skapar snabbt ett upplevt värde. Det gör också att vi kan följa utvecklingen av ett momentum och vidhållandet av det igenom förändringar och omställningar. 
Grundproblemet till att vi människor mår dåligt, är att vi inte får äga vår förändring. Det som gör att vissa organisationer går så enastående bra, är att det låter människor driva och utveckla sin del av verksamheten tillsammans med andra. Då äger de sin egen förändring och det upplevs istället utvecklande, inspirerande och riktigt kul.

Även forskningen och utveckling kring oss människor, såväl biologiskt som neurologiskt går fort

Våra koncept och modeller, ända ner till detaljerna i dem, har en beteendevetenskaplig koppling. Det skiljer ROM2 från t ex LEAN, Scrum eller andra liknande koncept, som har ett annat grundläggande ursprung än beteendvetenskap.
Idag utgår vi från 7 principområden varav 3 är effekter och de andra förstärker dessa.
  • Psykologisk trygghet är en effekt vi bara kan skapa tillsammans på arbetsplatsen, där jag som kollega känner mig trygg och därför vågar uttala mig, komma med kreativa inslag och vill prova nya saker.
  • Autonomitet är känslan av att få mitt utrymme och som grupp få vårt utrymme. Ett mandat till självbestämmande. Vårt “fria område”.
  • KASAM eller Känslan av Sammanhang är slutligen den effekt vi uppnår när vi tydligt känner att vi bidrar till ett högre värde än oss själva.
  • Beteendefokus konkretiserar och möjliggör en dialog kring de beteenden som skapar goda relationer och resultat.
  • Utfallsorienterat synsätt gör att ledare och grupp kan fokusera på de effekter/resultat de vill åstadkomma och därmed skapa ett ökat frihetsutrymme kring hur gruppen tar sig dit.
  • Positiv förstärkning social bekräftelse av andra är idag ett vedertaget arbetssätt både inom skola och i träning. (Faktiskt även kopplat till djurdressyr). Där finns ingen annan så stark kraft som andra människor, men heller ingen så starkt försvagande kraft.
  • Vetenskapligt förhållningssätt vi arbetar med fakta och idag kan vi göra det bättre än någonsin via bl a databaserade beslutsstöd. Det handlar om också om att utmana fakta, genom att våga prova sig fram och dokumentera det som utvecklar oss och vad som hindrar oss.